Idag har varit en mindre bra dag.

Hade en jobbig session med psykologen, och efter det va det direkt till vetrinären med Gryn.

"jag gillar inte hur den ser ut", dom orden svetstades fast i mitt huvud och spelas om, och om och om igen.

Tills jag bröt ihop i bilen påvägen hem.

Tror jag grät två timmar, ucsh vilken huvudvärk jag fick.

Det blev verkligen helt svart, jag kunde inte se nått bra/ljust i mitt liv, allting föll bara samman.

Men nu tänker ju inte gå in på det, orkar inte riskera en till breakdown.

To be continued...

Så, då va det Halloween igen.

Har tänk lite under veckan på hur jag mådde förra året vid den här tiden, och kan ju lungt säga att jag mår 7 resor bättre!...Även om mitt sociala liv har tagit lite stryk.

Därför känner jag att jag verkligen inte vill fira nyår ensam igen, men då är det ekonomin igen. Helvete att alla mina vänner bor minst 3 timmar här ifrån.

Ja, jag är på bitch-humör idag.

Och nu har jag suttit vid datorn för länge för jag känner ångesten kommer krypande.

Ta-ta.

Har kommit hem från Smedjebacken med Gryn och mor.

Fick äntligen reda på vad det va för "fel" på Gryn!

Jag förstod inte mycket av vad denna man sa, och mor förklarade för mig i bilen, men...jag är fortfarande inte riktigt, säker^^'

Men nu vet jag vad som ska göras iallafall, ska till en vetrinär i Fagersta och få en spruta, i LÅRET! Stackars lilla Gryn O.O

Allt som allt, så va det lungt värt 400 kr! För snart är min lilla Gryn bättre <3

Idag är det en sådan dag som gör att man börjar tvivla på allt man tror att man vet om en person.

Vet aldrig vad jag ska säga i såna här situationer.

Men det som är bra med våran familj är iallafall att vi kan skratta när olyckan väl har hänt :)

It's not the end of the world, it's a new beginning.

Och ja, jag har/kommer äta godis idag.

I SAY: it's allowed to, during the circumstances!

Italian pesto, förklädd som grönsaksgratäng blev dags utmaning!
Tidigare när jag va ute med hundarna slog det mig "jag äter nu sånt som jag har drömt om att kunna äta hela mitt liv". Fy fan vilken frihets känsla jag har nu!
Sure gratängen va inte supergod, MEN jag åt den! Jag kunde äta den, utan att spy eller dylikt!

Kanske jag bara intalat mig själv att jag inte kan äta alla dessa år?

Nu sitter jag och planerar nästa veckas utmaning, det står mellan Quinoa sallad och French ratatouille. DUN-DUN-DUUN!

Åt flingor, fil och choklad(-laktos) igår.

Ätit laktosfria Scones, choklad(-laktos) idag, och min mage håller än!

*Happy dance*

Haha, glad för the little things! Eller är ju ganska stort för mig, levt på frukt i mer än 2 veckor.

Ucsh, vägde mig igår, går fortfarande ner i vikt... Men im not gonna let that bring me down! Jag är ju inte underviktig iallafall :D

Och om det inte vorde för en speciell person hade jag inte klarat av den här veckan så bra som jag gjort, så från djupet av mitt hjärta, tack kusin! <3

Och så måste jag bara lägga upp en anteckning min kära kusin la upp på facebook nydligen! Vi hade en "din mamma" kastning, och så råkade jag säga något om att våran släkt är deffinationen av tabu och då började kära miss A att tänka på ordets betydelse!

Tycker det är så kul att folk börjar ifrågasätta sånt här nu för tiden, normerna håller sakta med säkert på att brytas! :D

Nu på förmiddagen snappade det i mitt huvud, och jag klarade verkligen inte av att äta frukt till frukost!

Har känt nu i några dagar att mitt psyke börjar bli lite skört när det kommer till det här med kosten.

Är så himla sugen på scones(eller bara bröd över huvetaget, i'll eat anything!), våfflor, och pizza(affärsköpt)! <3

Men jag åt flingor och fil imorse iallafall, och magen verkar fortfarande lugn, är oerhört tacksam för det!

Hahah, hjälpte ju inte direkt att grannarna bakade kanelbullar så det doftade i hela grannskapet!

Måste troligen cykla ner och handla idag, så får se hur det går att inte köpa nånting onyttigt då...O.O

En människa på msn har tagit kontakt med mig som senaste dagarna, har inte träffat den här människan på mer än ett år och vi pratar aldrig annars heller.

So, needless to say att den ville ha hjälp med något.

Nu när jag pratat med den en stund igen så inser jag att den ville prata med den gamla Paulina.

Paulina, som alltid säger ja, som alltid säger några snälla ord när man är nere, som alltid formar sig efter dina behov, som alltid tar dina känslor i första hand, som alltid säger det du  vill höra, som alltid stöttar dig när du fortsätter göra fel val i livet och förväntar dig att det ska bli bättre när du inte gör nånting åt det.

För er som inte tagit in det än, that bitch is dead and buried!

Den osjälvsäkra lilla idioten som gjorde allt för att alla skulle gilla henne är borta.

Vist, jag är fortfarande inte 100% självsäker, jag vill fortfarande att folk ska gilla mig, men om du inte gillar mig som jag faktiskt är så, too bad for you!

Det har tagit mig så lång tid att faktiskt komma till det här stadiet, och jag tänker inte gå tillbax.

För första gången i mitt liv känner jag att jag har självrespekt, jag säger saningen om du frågar efter den, jag säger precis vad jag tycker och tänker.

Okej, inte "precis" vad jag tänker, för i såna fall hade jag sagt till den här människan "stick it where the sun never shines!". Men jag vet att det är en fin människa igentligen, och den tog tydligen till sig vad jag sagt nu utan att bli sur på mig, så pluspoäng till den!

Okej, nu har jag fått ut mina aggressioner för dagen!^^'

Have a nice day peeps! :D