Så, det va vist ett tag sedan jag skrev här, insåg nyss att jag bara verkar skriva när jag mår dåligt. Känner faktiskt sällan ett behov att skriva när jag mår bra nu för tiden, hmm.

Eller bra är väl överdrift, "stabilt" iallafall.

Dom senaste 2 veckorna har min ångest långsamt höjts, och jag förstår fortfarande inte varför. Jag har haft ett rätt så stabilt mående de senaste, 2 månaderna tror jag? Kanske bara håller på att gå ner i en svacka igen, eller så är det för att mormor dog för ett år sedan snart, eller att jag ska åka till Elin för första gången sen Gryn.

Den senaste tiden har jag kommit på mig själv med att sakna den tiden alldeles efter Gryn dog, när jag grinade hela tiden och allt va nattsvart. Hennes död kändes mer verklig då, sorgen kändes rätt, fuck the world, det va så skönt på nått sätt.

Jag har inte den sorgen nu, mina ögon värker inte av tårar längre, min själ värker inte av saknad 100% av tiden. Jag saknar den sorgen, det känns inte rätt att bara gå vidare.

Men det är den grymma saningen, livet går vidare.

Jag lyssnade på musik i min mobil idag, när en mening pluppade ur så tydligt,

"Holding back won't turn back time, belive me i've tried".

Det va ett slag i magen faktiskt. För jag insåg att det är faktiskt just det jag gjort de senaste året, holding back, för vad? Antar att det känns som att en bit av henne fortfarnde finns kvar om jag kan tänka "sist jag va hos Elin levde Gryn. sist jag va på en dejt levde gryn..."

På nått sjukt sätt känns det som att jag sviker henne när jag gör nånting, tex, att gå "våran" runda med Ruth, känns helt so not okay, känns som att det säger "jag är klar med dig, out of sight out of mind".

Jag vill komma över detta, men ändå inte, im inlove with my sorrow, och jag vill inte släppa dig.

Tror mycket av det kan vara därför jag är så ångest-ig över att åka till Elin på Fredag, då försvinner det ochså.

Känns som att ju mer saker jag gör, ju mer suddar jag ut hennes minne.

Nu låter jag otroligt emo, men K dog faktiskt igår så då får man vara lite emo. Ändock känns det bättre idag, lite iallafall, bara mycket ångest just nu. Hoppas bara jag klarar av Samordningsteamet imorgon, har varit riktigt kämpigt att gå dit den här veckan, fick till och med en "nästan" panickattack i måndags när jag kom dit, det va länge sedan.

Nej, nu ska jag sluta babbla och försöka sova.

Cap.Emo signing out :)